konsten att låta bilder tala

Så vackert som det bara kan bli i Norrland
vs.
Den trötta, naiva och osminkade sanningen

lite roliga saker

"Shut up with the fucking radiocheck, man!"
(Efter en timmes "radiocheck" som bestod av brus i olika former på VHF:en som skrek okänd man ut detta på radion.)

"Jag har sett intelligentare liv i en petriskål."
(Lasse är arg på båtmännen i Husum.)

Emil: "Jag vill också ta del av din pedagogik, Rikard."
Jag: "Hans pedagogik går ut på att peta på mig med en pinne när jag ska sätta ut positioner i sjökortet."
Rikard: "Ja? Hur skulle du annars lära dig att sätta ut positioner när det rullar?"
Jag: "Ja, säg det..."

"Hon sopade som en liten psykopat."
(Lasse angående min strålande sopning av lastdäcken.)

Jag: "Anser inte du att det är ett hån mot singlar att den minst mängd kaffe som går att brygga är två koppar? Man blir liksom ständigt påmind om att man lever ensam då man tvingas brygga en kopp till någon som inte finns där."
Rikard: "Stäm dem, gumman."

"Ska du äta allt detta kommer du kräkas..."
(Kassörskan på Coop då jag handlade godis.)

Lasse: "Vill du skriva ut två lappar som det står Absol på då som vi kan fästa på tunnorna?"
Rikard: "Jag kan skriva ut en lapp som det står korkad på som ni kan fästa på din overall."

"Flugor blir alltid så smutskastade."
(Emil när han ser inledningen på en skräckfilm där det kryper flugor i en uppslagen bok.)

sex timmar senare

Idag har jag köpt 15 lussekatter, två stora lådor med skumtomtar, en kladdkaka och fem påsar tuggummi. Allt för att jag ska sluta prata mat hela tiden. Sedan fick jag gå på min vakt två timmar tidigare. Tanken med det var att jag skulle få sluta tidigare, men det fick jag inte. Ett pucko låg och tog upp vår kajplats i Husum. Vi fick göra två 360 utanför hamnen innan vi kunde gå in till kaj.

Jag fick handstyra helt själv in i Husum. Det var även jag som gjorde de två pirruetterna. Mäkta stolt. Det gick förvånansvärt bra och jag fick beröm av både skepparen, Lasse och min handledare.

Sedan gjorde jag och Lasse till på poopen. Jag fick köra spelen vilket också gick underbart bra. Jag fick beröm där med. Dock blev Lasse lite arg då båtmännen tappade trossen, men det var inte mitt fel.

Sammanfattningsvis har jag haft en bra vakt.

bush är min peppe

Jag har ont i bröstet och jag har svårt att andas. Jag är rädd att jag har grissnuva som har satt sig på lungorna. Det är den sjukvårdsansvarige ombord med. När jag beskrev mina symtom så sa han till mig att sluta för det gjorde honom orolig. Jag var inte orolig innan, men tack vare honom så är jag nu det.

Allt jag vill ha är en kram. Jag är otroligt kramsjuk. Jag skulle kunna gå runt och krama alla i besättningen, men jag tror inte att det skulle uppskattas särskilt. Det hela blir inte bättre av att Sebbe skickade sms och berättade att han var i Sundsvall. Livet är inte rättvist. Sebbe, om du läser detta så stanna i Sundsvall tills imorgon för då kommer jag dit.

Sedan skulle jag vilja uppdatera Frida, Fia och 175 kring incidenten igår. Killen som fällde den olämpliga kommentaren kom efter middagen och knackade på min hyttdörr. Jag tittade surt på honom. Han frågade om jag tog illa upp av det han sagt. Ja, det gjorde jag. Det kanske inte framgick av mitt vrål, men tackar som frågar. Sedan fick jag en lam ursäkt. Jag nickade och stängde dörr framför hans näsa. Han såg ledsen ut. Har inte ett dugg dåligt samvete för det.

liten flicka stark

Jag är ensam tjej ombord. Inget som jag reflekterar över speciellt ofta. Det påpekas aldrig att jag är tjej. Det händer att det fälls kommentarer om mitt kön, men det rör mig inte i ryggen. Jag ser det som en chans att motbevisa dem. Jag lyckas ofta och får beröm. Jag trivs med besättningen. De gör inte öppet skillnad på mig och den manliga däckseleven. Vad de sedan tänker är en annan femma.

Jag har verkligen inga problem med att vara ensam tjej. Jag anser mig inte vara överdrivet kvinnlig, men jag är heller inte grabbig. Jag har inga problem med den "grabbiga" stämningen på rasterna. Jag gissar att jag sväljer ganska mycket av det som sägs. Jag tar inte åt mig då styrmannen vill att jag har på mig French Maid-kostym när jag städar bryggan. Vi skrattar tillsammans åt det. Jag bryr mig inte om att folk tror att jag kommer ligga med minst en person innan jag mönstrar av och enbart grundar det på att jag är ensam tjej. De får väl tror vad de vill.

Dock vet jag inte vad som hände idag. Jag fick kanske helt enkelt nog av allt som sagts. Jag kanske tagit åt mig mer än vad jag trott. Jag har väl helt enkelt lagt allt i en hög som idag blev för tung att bära.

Min handledare brukar skoja om att jag får guldstjärnor när jag gör något bra och att han tar bort en om jag gör något dåligt. Idag stod vi och diskuterade just dessa guldstjärnor på bryggan. Maskineleven säger att han gjort sig förtjänta av sina stjärnor. Sedan gör han misstaget att titta på mig och lägga till: "Till skillnad från dig som får dina stjärnor för att du ger sexuella tjänster till Rikard." Rikard, aka Elake Rikard, är då min handledare.

Jag kände att jag bara fick nog. Jag fullkomligt vrålade ut över hela bryggan: "MEN KAN DU HÅLLA KÄFTEN!?" Det blev knäpptyst. Alla tittade på mig. Överstyrman, Rikard, repen, maskineleven och Lasse. Alla tittade de på just mig. Jag vände mig bort och tog en kopp kaffe. Stämningen dog en aning. Det sket jag fullkomligt i. Skiter fortfarande i det. Jag är så jävla förbannad. Inte okej.

monday, bloody monday

Jag bor, arbetar, lever och pluggar ombord på en flytande cirkus. Jag är sjuk. Jag har ingen energi kvar. Detta kommer bli min död. Jag har försökt komma in på min mail i snart fyra timmar. Jag är nu så arg och frustrerad över att det inte vill fungera att tårarna är nära. Nu är jag inne på min sjunde vecka. Det är nedförsbacke från och med nu, men det känns väldigt mycket som en enda lång uppförsbacke.

hur länge man orkar vara ensam

Igår när jag kom ned från min vakt låg det en Barbara med en dildo i munnen i min koj. Elake Rikard hade lagt dit den efter att någon lagt den utanför hans dörr.

Jag gick vakt natten till idag. Helt frivilligt. Jag och Lasse fick rigga lotslejdaren när det blåste så jag fick hålla i mig i relingen för att inte blåsa bort. Det var spännande.

Idag är jag sjuk i något som misstänks vara grissnuva. Jag saknar Sebbe så mycket att jag utan att blinka skulle sälja min själ för att få ha honom hos mig. Jag är nog inte så bra på att ta hand om mig själv som jag så gärna vill tro själv. Skit också.

Jag: "Hela boken är ju på svenska. Förutom att den är på engelska också."

konsten att dumpa någon

Emil berättade just att han var tillsammans med en tjej för ett par år sedan bara för att hon hade stora bröst. Hon var helt blåst och totalt korkad. Det hade inte gått att snacka med henne överhuvudtaget. Inte ens på MSN eftersom hade dyslexi, MEN hon hade stora, fina bröst. Han var tillsammans med henne i två månader enbart för bröstens skull. När han sedan skulle göra slut med henne så var han nervös och visste inte vad han skulle säga så han drog i sig sju öl. Han hade varit skit packad när han träffade henne. Nu följer ett citat av Emil.

"Jag sa till henne att om hon kunde komma på ett sätt att lösa relationen så skulle jag hoppa på det på än gång, men jag visste att hon var så jävla korkad att hon aldrig skulle komma på något."

Och så tog det slut med mellan dem.

"din lilla infertila jävla knalltorsk!"

Igår fick jag vara med och surra lasten i Iggesund. Det var roligt då jag bara gjort det kanske två gånger innan och då har det bara varit med spännband. Igår fick jag surra med kättingar, speedlash och spännband. Allt på samma gång i en härlig blandning. Sedan fick jag vara med båsen på backen vi avgången. Vi pratade lite allmänt om livet. Sedan så kom vi fram till att han är från Hudik och jag är född i Hudik. Vi diskuterade Hälsingland. Det är något speciellt med det landskapet. Jag kommer nog aldrig flytta tillbaka till Sundsvall, men Hälsingland - vänta du bara.

Natten till idag så körde jag båt. Det var roligt för det var mycket trafik, mycket idioter och bra sikt. Elake Rikard ställde tusen frågor och försökte så gott han kunde lära mig vilka lanterner som betyder vad. Han lyckades något så när. Nu ska jag upp och städa bryggan. Toppen!

Rubriken är ett citat från Lasse. Fast det kanske ni fattade.

"du kan hälsa honom att helena har legat till kaj här varenda torsdag sedan 95!"

Igår när jag skulle försöka sova en timme eller två innan vakten så började det självklart rulla. Och då menar jag RULLA. Jag kunde inte somna. Allt for fram och tillbaka i hytten. Smidig som jag är sprang jag runt och försökte rädda det jag kunde. Jag for ganska duktigt fram och tillbaka jag med. Efter en timmes helvetes rullande så går jag upp på bryggan. Eller rättare sagt krälar eftersom jag är tvungen att krampaktigt hålla tag i allt jag kunde hitta för att inte flyga all världens väg. Uppe på bryggan står skepparen och håller i sig i radar och skriker att detta minsann kommer synas på min lön. Rate-of-turn-visaren gick från 20 grader styrbord till 20 grader babord på en sekund. Vad fan har jag gett mig in på, tänkte jag.

Sedan ser jag uppenbarelsen. Forte. Albins fartyg. Hoppet. De ligger kvar. När vi lagt till så ringer jag Albin och det bestäms träff. Han sa att såg oss när vi praktiskt taget kom studsande in i hamnen. Ja, det rullade en del.

Jag och Albin mötes på kajen efter vi gått av våra vakter. Det var så härligt att träffa en vettig människa, dricka öl och prata om hur det är att vara elev. Jag fick komma ombord på Forte och se mig omkring. Betydligt mindre än vår allas så älskade Helena, men var mysfaktorn högre. Vi uppdaterade varandra om hur folk i klassen har det. Det kändes som om jag fick kontakt med den yttre världen. Det värmde i mitt hjärta att se ett bekant ansikte. Vi kollade på bilder från Kalmar och pratade lite minnen. Sedan var det dags att vandra tillbaka till vardagen och Helena.

Det gav mig dock lite ny energi, lite lugn och lite värme. Det var vad jag behövde. Speciellt med tanke på att jag och Lasse inte alltid kommer särskilt bra överens. Han tycker nog att vi gör det. Det är mest för att jag håller käften då han kommer med sina minst sagt under-bältet-skämt. Sedan har han ett fruktansvärt humör. Jag tassar på tårna. Fast det är väldigt svårt att göra det med tanke på att han är så fruktansvärt rolig när han blir förbannad. Det hela är svårt att förklara i ord. Dock kan jag ge er lite smakprov vad som kommer ur hans mun.

Lasse ska skruva fast bakhjulet på en cykel: "Din spasmiska jävla lilla skitmutter."
Lasse är arg på stuvarna: "De är fan inte stuvare. Jävla värdelösa bönder. Jävla murmeldjur. Hur fan kan de bo här uppe?!"
Lasse är arg på båtsmannen: "Jävla jubelidiot. Född utan hjärna är vad han är. HELT värdelös."

På tal om murmeldjur. Elake Rikard har döpt mig till murmeldjuret eftersom jag är från Norrlandshelvetet. Alla i Norrland är murmeldjur som lärt sig att bli vän med mörkret. Murmeldjur är söta. Mörker ska man inte vara rädd för.